Harry Åkesson

Vårvintern 2003 skickade jag in följande efterlysning till Anbytarforum.

Jag fick inget svar då, men fyra (4) år senare - Den 23 april detta år (2007) - fick jag följande e-mail:

Mitt klipp ur den passagerarlista, som Mausey skickade: Där står: Åkeson Anna Olea 28 år Åkeson Anna Matilda 10 år Åkeson Olof Torgny 1 år Längst ut till höger under rubriken "Närmaste anhörig" står det Fader Olof Åkeson Boden Luleå. Det såg verkligen övertygande ut. Min farfar hade bott i Sundsvallstrakten där han hittade sin fru och där föddes deras två första barn, två flickor. Familjen flyttade till Boden kring sekelskiftet. Olof, som var smed, följde med byggandet av norra stambanan. Jag svarade naturligtvis, men jag tyckte inte att det stämde. Hon hade angett 1861 som födelseår på Anna Olea, och eftersom min farfar var född 1858 så kunde han omöjligen vara fadern. Jag skickade med ett foto av min farfar. Jag fick omedelbart ett svar (26 april) där hon skriver: Ja, det är samma person. Jag har exakt samma foto, som jag fick av min moders faster innan hon dog. (översatt) Man nästan märker hennes entusiasm. Det visade sig att hon angett fel datum. Det var Anna Oleas moder som var född 1861. Anna Olea föddes 1880. Hon berättade också att Mausey var ett smeknamn och att hon hette Marlys.

För mig var allt detta lite omtumlande. Detta betydde att min pappa hade haft en okänd halvsyster. Till min farfars försvar ska nämnas att han inte var gift 1880, men gifte sig två år senare. Hans två döttrar i äktenskapet var födda 1883 och 1885. Efter dess två (tre) flickor fick han sex pojkar.

En första självklara tanke var: Kände pappa eller någon av hans syskon till denna okända halvsyster? Ingen hade sagt något i varje fall. Jag tvivlar.

Nu började en intensiv brevväxling. Före midsommar hade Marlys skickat 21 epost och jag svarat med 18 st. Jag berättade bl.a. att två av pappas bröder emigrerat till Amerika och hon började forska om dem. Jag fick flera dokument, bl.a. passagerarlistan när bröderna emigrerat och familjerna år 1930, liknande våra "Sveriges befolkning 1980". Jag fick plötsligt veta mer om dem än jag tidigare känt till.

Min "faster" Anna Olea emigrerade till Amerika 1908. Hon hade då med sig två barn 10 och 1 år gamla som man ser på passagerarlistan ovan.

Anledningen till Anna Olea åkte över till Amerika var lite udda. I Amerika bodde en invandrad svensk vid namn Johan G Pederson som tagit sig namnet Miller. Johan Miller brevväxlade med Anna Oleas mamma Kajsa Månsdotter och åkte över till Sverige för att ta med henne hem som brud. Det blev inte så. Han blev mer intresserad av dottern (kär ?) och friade till henne. Johan var betydligt äldre (f. 1855). Anna åkte över med sina två barn, som hon fått med två olika män. Olea och Johan gifte sig och fick fem barn tillsammans.

Dottern Anna Matilda, gift Olson blev mamma till Mabel Hagen, som var mor till min brevskrivare Marlys.
Det betyder att
Anna Oleas dotter Anna Matilda (1880 - 1924) var min kusin
Marlys mamma Mabel (1920 - 1990) var tremening till mina barn och
min brevkontakt Marlys (f. 1939) är fyrmening till mina barnbarn.

De första tjugo e-postbreven innehöll släkttavlor. Marlys ville veta allt om sina släktingar nu levande och döda. Det var naturligtvis inte svårt att skicka över rena namnlistor med namn, födelse och dödsår. De uppgifterna hade jag redan, men det har varit minst sagt jobbigt att på engelska berätta mer om släkten. Jag är mycket ringrostig när det gäller att skriva på engelska. Trots att vi matas med engelska och amerikanska i TV så fastnar man stup i ett på ordval. Prepositionerna är svåra och det kan ju bli verkligt fel om man använder fel ord för vissa begrepp. Dessutom är mina lexikon från 1939 så vissa modernare begrepp hittar jag inte. Hon har säkert fått sig många goda skratt även om hon är vänlig och säger att jag skriver bra.

Marlys började som sagt omedelbart att forska efter mina (våra) släktingar i Amerika. Mina två farbröder och deras fruar är döda. Den äldre hade inga egna barn, men hade uppfostrat en son till fruns syster. Han lever och jag fick kontakt med honom för några år sedan, men det blev bara ett par brev. Han var hemma i Sverige 1934, så jag hade träffat honom.

Marlys ringde upp och pratade med honom. Marlys bor i staten Minnesota och mina farbröder bodde i Seattle, Washington. Hon uppmanade mig några gånger att skriva till honom ett vanligt brev. Han hade ingen dator. Jag gjorde det, men har inte fått något svar. Han är äldre än jag och verkar måttligt intresserad av att ta upp kontakten. Jag förstår honom. Hans fru är sjuk och behöver hans tid bättre.

Den sista tiden har vi börjat skriva mer personligt om hur vi lever och om vardagshändelser. Hon funderar en del kring hur vi upplevde World War II. Hennes pappa deltog i kriget och kom hem med skadade nerver. Han dog ung. Det verkar som om okunnigheten om vad som hände här är ganska stor. Jag har försökt berätta om detta. Hennes man har sina rötter i Finland så han borde väl känna till en del om de finska krigen, men det verkade inte så.

Det skulle naturligtvis vara trevligt att få träffa denna energiska kvinna. Hon tror inte själv att hos ska resa över hit, men hon har en yngre syster, som verkar intresserad och därför vill dom veta så mycket som möjligt om släkten här.

Fram till nu har jag fått 37 e-postbrev och har själv skickat 34. Jag hoppas att vi orkar behålla kontakten även om breven inte går lika tätt nu - "Bara" ett par per vecka. Mitt problem är att hon är så snabb, så jag är alltid skyldig henne svar.

Jag önskar verkligen att jag fått veta detta medan min pappa levde. Visste han något om denna halvsyster?