Yttervik är en av Skellefteå kommuns äldsta jordbruksbyar. Hur gammal vet ingen..En sägen hävdar att de första inbyggarna kom från Estland, en annan att de kom från Österbotten. En god gissning är att bondefamiljer slog sig ner här på 1100-talet. För husdjuren har det funnits hö och bra bete på uppgrundningsmarken vid havet. Fiske och säljakt har också varit av stor betydelse. Centralt läge har Yttervik alltid haft, vattenvägar och vintervägar har funnits till Skellefteå och andra byar i Skellefteälvens mynning, men även till inlandet genom Bureälvens många sjöar. Den äldsta vägen genom Västerbotten, Nordstigen, går genom Yttervik.
Jordbruk har varit den främsta näringen i Yttervik fram till mitten av 1900-talet, men chanserna till bisysslor har varit många. På 1500-talet reste bönderna med egen skuta till Stockholm för att sälja smör, tjära, getskinn m m. Under slutet av 1700-talet började större segelbåtar byggas av Ytterviksbönderna på Tellholmen. Där fanns också en hamn för tjära. Tunnorna transporterades över sjöarna i Bureälvens lopp, en del från Burträskområdet.
I slutet av 1800-talet skapades många industriarbeten i Ytterviks närhet. I Vikfors vid Bureälven byggde några av byns bönder en såg. I Örviken sålde byn mark till en såg och pappersmassefabrik. Många av byns män fick jobb på träindustrier i Bureå, Ursviken och på Björnsholmen. I början var det ofta fråga om säsongsarbeten - arbetarna hade också ett mindre jordbruk att leva av. Stuveriarbete var en viktig bisyssla för bönderna. Ofta tog man sig till arbetet med båt och cykel.
Förutom Vikfors såg, som las ned 1961, har byn haft en uppmärksammad industri nämligen karamellfabriken. Under slutet av femtitalet gjordes kokosbollar och andra godsaker i den nedlagda skolan. Byggnaden brann ned 1962. Medan karamellfabriken fanns i byn hade barn och grisar goda dagar. Misslyckade karameller och kokosbollar kunde köpas billigt!
Under 1980- och 90-talet har nya företag startats, de största är Elfix och YPV, Ytterviks Prototyp Verkstad AB.
Butiker förr
Den första kända butiken ägdes vid mitten av 1800-talet av bonden och gästgivaren Jon Hansa. En av hans räkenskapsböcker bevaras på Skellefteå museum. Större butiker etablerades på 1920-talet vid Riks13. Konsum, Norbergs och posten utgjorde byns centrum för dem som levde på 50- och 60-talen. Konsum höll ut längst, till 1966.
Fisk och bröd
Fisk har Ytterviksborna ätit mycket av. Sik, lake, gädda och abborre var vardagsmat förr. Mycket fisk såldes också i Skellefteå. Laxfiske har byn i Skellefteälvens mynning, vid nordöstra Degerön. Ryssja, storryssja, not och isnot var vanliga fiskesätt i Yttervik. Bröd har bakats i de bagarstugor som funnits på nästan varje bondgård. Kaku och tunnbröd skulle finnas för halva årets behov. På sommaren åt man ofta bruttun till frukost, dvs tunnbröd brutet i fil eller mjölk, gärna med en bit korv eller rökt fläsk eller stekt strömming i nypan. Uppkokt kaku kallades finka, blaita var tunnbröd doppat i buljong, båda rätterna serverades med smör.
Nyhet september 2003: På följande länk kan du ladda ner en artikel ur Västerbottens Folkblad från 1958 med rubriken: "Man tror ej sina ögon, säger museifolk om Yttervik". I den digra artikeln finns bl.a. intervjuer med personer som bodde i byn om arbetsförhållanden, framtidstro och trivsel i byn samt en massa annan trevlig läsning. Artikeln laddas ner i pdf-format(511 kB) och programmet öppnas i programmet Acrobat Reader.
VF-artikel (pdf fil 511 kB)
Mer att läsa om Yttervik finns i en bok av Ernst Westerlund, som kan köpas för några tior på Museet. I Byagården finns en liten utställning om byn och dess ortnamn. Ett kompendium om 1900-talets historia har gjorts av studiecirklar i byns historia under 1998 och -99.
Brons och bäver i Innervik
I de undersökningar som gjordes inför E4-bygget hittades i Innervik boplatser från 500 f Kr och 600 e Kr. Bland fynden fanns asbestkeramik och bronsdroppar. Forskare tror att asbestkrukor har använts som glödkärl för smide och gjutning av metall.
Ben hittades från bl a torsk, bäver, älg och mård.
På Harrsjöbacken i Bureå hittades tidigare asbestkeramik tillsammans med järn och järnslagg. Tidrymd: från 400 f Kr till 950 e Kr( vikingatid). Tekniken kommer från öster, är mycket spridd i inlandet i norr. Det kan alltså ha varit samer som arbetade där.
Vikingatid i Yttervik/ Bureå
I början av Burövägen ligger Fågelvattsrumpan. På norra sidan av sjön finns husgrunder av sten, kvadratiska 6 x 6 m, med stora härdar i. Valet av boplats och grundernas form liknar de som samer använt i skogslandet från järnåldern. En provtagning som gjorts av arkeologiska institutionen i Umeå tyder på vikingatid. Där finns mycket rester av fiskben, sik, gädda, lake. En del av benen är tillplattade – kanske har de gravats/syrats – ungefär som surströmming.
Yttervikare i Bureå…
…har det funnits gott om. Många har arbetat på Bure bolag. Det gamla arkivet i Modos gamla kontor är mycket välbevarat genom ca 200 år. Man kan åka dit och få hjälp att leta efter förfäder eller titta på annat, bilder, kontoret m m. Där finns också mycket om timmerköp och flottleder – allt är kvar. Bure arkiv välkomnar forskare, stora som små. Kolla hemsidan: www.bure-arkiv.nu
Text: Barbro Viklund
