Klicka på den artikel du är intresserad av

Redax

Lite om svamp och svamphistoria

Vi som gjort tidningen

Redax Pga datorkrasch finns inte mycket att publicera av detta nummer, men vi kan bjuda på en svampartikel...

Lite om svamp och svamphistoria I år har det varit ett speciellt bra år för Trattkanta-reller i skogarna. På flera håll har det kommit rapporter om personer som plockat stora mängder. Och man har hittat "trattisar" där de normalt inte brukar växa. Själv har jag fyllt mitt förråd med råge. Att plocka svamp är ett av mina största intressen. Synd att jag inte kan göra det året om. Men tur är väl det, jag skulle nog inte få något annat gjort i så fall. I Sverige har vi inte plockat svamp så länge, det är en ganska så ny företeelse. I det svenska bondesamhället var man mycket skeptisk mot svamp och ansåg att den inte var avsedd som människoföda. Före mitten av 1800-talet var det mycket ovanligt att man åt svamp i landet och det blev överklassen som först upptäckte svampen som en läckerhet. Redan på 1600-talet fick hovet och överklassen sina impulser från det franska köket och blev då medvetna om svampens betydelse som krydda och delikatess. När Jean Baptiste Bernadotte blev kung i Sverige så blev vanan att äta svamp större, åtminstone var det så i överklassen. I mitten av 1800-talet kom de första svampböckerna ut i vårt land. En av de första svenska svampböckerna var "Sveriges ätliga och giftiga svampar" (1865) skriven av Elias Fries (1794-1878). Han var biolog och ägnade större delen av sitt liv åt att systematisera svampfloran och sätta vetenskapliga namn på ett stort antal arter. Genom sina betydande forskarinsatser blev han internationellt känd och kallas ibland för "mykologins fader" (mykologi betyder läran om svamp). Intresset för att sprida kunskap om svamp ökade och i mitten av 1800-talet startades en kampanj för att man i Sverige skulle börja utnyttja svamp som föda. Under krigsåren och depressionen på 1930-talet började inställningen till svampätande att förändras. Intresset för svamp ökade både från myndigheternas och enskilda personers sida. På den tiden var det viktigt att hushålla med det mesta för att få maten att räcka till och i många hem drygade man ut kosten med svamp. Under de senaste 15-20 åren har svampintresset stigit hela tiden. Svampkurser, studiecirklar, kampanjer, utställningar och exkursioner anordnas varje år på olika håll i landet. En av mina lite mer speciella böcker om svamp i min bokhylla heter "SVAMP SOM GIFT, DROG OCH MEDICIN i magi, sex och religion". I den kan man bland annat läsa om svamparnas kulturhistoria från långt tillbaka i tiden. Jag brukar använda dessa berättelser som kuriosa. Bland annat berättas det att under medeltiden och renässansen intogs Tryffel i mängder och användes som afrodisiakum ( medel att stegra könsdriften ). I Guatemala och Mexiko har hallucinogen ( framkallar hallucinationer ) svamp använts rituellt i 3000 år och i Sibirien som rusmedel. Den historiskt mest ökända sjukdomen förorsakad av svamp är mjöldrygeförgiftning. Mjöldrygan lever på säd och kan ge svårartade problem med förgiftning som kan ge utslag med brinnande smärtor i armar och ben, kallbrand och nervangrepp. Dåligt rensad säd förr i tiden kunde ge stora problem. Det hallucinogena ämnet LSD är en produkt av Mjöldryga. Naturfolk över hela världen har haft en förmåga att hitta växter som kan ätas eller användas för andra ändamål. Kännedom om verksamma läkeväxter har varit lika naturligt som att känna till matnyttiga växter. Orsakssammanhang förklarades genom krafter som bodde i växter, under hänvisning till förfädernas andar och genom magi och besvärjelser. Folkmedicin är därför en blandning av skrock och ärvd erfarenhet. Det magiska tankesättet har präglat folks förhållande till naturen och alla händelser i livet - inte minst fruktbarhet, sjukdom och död. Yttre likhetstecken som färg, form, ljud och smak kunde tolkas som riktig överensstämmelse. Denna ockulta analogiutvidgning kallades för likhetsmagi. Man trodde att Röksvampar hjälpte mot frostskador, att Tryffel ökade parningslusten pga dess pungliknande form, liksvampen skulle underlätta befruktning pga dess penisliknande form. Man trodde tex att pung- och testikelliknande knölar skulle besitta magiska krafter inom det sexuella området. Till och med potatis ansågs vara sexuellt stärkande. Svampar hade även religiös anknytning och intagande av hallucinogena svampar ingick i gamla mexikanska riter. Även för oss nordbor kom svamp till användning som berusningsmedel. Den svamp vi känner väl till i Sverige är den röda flugsvampen. Folk vet att den är giftig och den är omtalad i folktron att bärsärkarna (ursinnig kämpe, krigare, på fornnordisk tid ) fick styrka och raserianfall av att äta den. Flugsvampen är hallucinogen och innehåller ämnen som påverkas synnerverna och nerver som styr musklerna. De flesta använde flugsvamp som vi dricker alkohol, både till festlig samvaro och till vardags. Många detaljer vid svamprus liknar en ordentlig svampfylla. Det berättas att torkad svamp användes som handelsvara i Sibirien (då som berusningsmedel) och duktiga handelsmän kunde byta till sig varor mot torkad svamp. En enda torkad svamp kunde bytas mot ett värdefullt skinn. Man har länge känt till att vissa svampar varit dödligt giftiga. I dag har vi lärt oss vissa tumregler så att vi lättare kan undvika de svampar som är dödligt giftiga. Man ska tex akta sig för svampar med vit hatt och vita skivor, i den gruppen finns nämligen vit flugsvamp, man ska akta sig för svampar med brun hatt och bruna skivor, bland dem kan finnas giftspindelskivlingen. Röksvampar är ätliga så länge de är vita inuti, soppar med rosa till röda rör är oätliga pga av att de är för starka eller på annat vis inte smakar bra. Alla kremlor som smakar milt är ätliga. Naturligtvis finns det undantag men tumreglerna hjälper oss att se upp lite extra. Jag får ofta frågor om svampar, var de växer, när de växer och vad det kan vara för någonting de hittat. Det är bra att fråga sig fram om man är osäker. Du som är svampintresserad, gå en svampkurs och börja lära dig. Du kan även köpa en svampbok och börja studera själv. Det behöver inte vara så svårt om du börjar med svampar som är lätta att känna igen och sådana som du inte kan förväxla med giftiga svampar. Du kan lära sig någon eller några svampar per år. Var inte rädd för att fråga någon mer kunnig om du känner dig osäker. Lilian Åsberg

Vi som gjort tidningen Tidningsredaktör Kurt Holmström, Gummark 464, 931 95 Skellefteå. Tel 0910 - 830 12. kurt.holmstrom@beta.telenordia.se Redigering, annons- och bildansvarig Lilian Åsberg, Gummarksheden 40, 931 95 Skellefteå Tel 0910 - 830 62. Naturrutan, Gunnar Lundberg, Gummark, Tel 0910 - 830 72.