Klicka på den artikel du är intresserad av

Redax

Vägbelysning i Gummark

El-ljusspåret i farozonen

Limerick

NATURRUTAN

Rapport om Kåken

Gammferguson mod 49

Korta notiser

Anslagstavlan

Vi som gjort tidningen

Redax Meddelanden på anslagstavlan och varumarknaden är gratis. Vill du gratulera någon eller informera om något du tycker är viktigt så kostar det inget. Har du synpunkter på tidningen, eller inslag som t.ex. naturrutan, hör av dig. Vi tål konstruktiv kritik. Nästa nummer utkommer i april. Presstopp inträffar den 15 mars. Har du bidrag till tidningen bör du lämna in det före stoppet. Tänk på att du behöver inte vara proffsförfattare. Huvudsaken att du kommer med idén. Se laang man kan kåks ut görning fönstre, se jer live spännande att leva. (Så länge man kan titta ut genom fönstret är livet spännande att leva). När man vait nalta here he jer att leva, da ha mästa tin rånne iväg. (När man vet hur det går till att leva, då har den mesta av tiden runnit iväg.) Insänt av Sigvard Bjuhr Djupgroven.

Vägbelysning i Gummark 1973 fick vi en del av vägarna belysta i Gummark, som vi dessutom fick vara med och betala direkt (300 kr/hushåll). Det var inte alla som ville ha stolpar på sina ägor då. Förutsättningarna ändrades så därför ansöktes om en komplettering av nätet med ytterligare 50 ljuspunkter år 1974-04-13. 1993-07-23 ansöktes till Skellefteå Kraft om belysning mellan norra och södra Gummark (vika). Samma år (1993-08-30) beviljades ansökan, med tillägget att det skulle dröja 7- 8 år innan det skulle vara uppsatt och klart. 2001-02-21 påminde jag myndigheterna (Skellefteå kommun) om saken och tyckte att det var dags att börja montera upp belysningen. De svarade att vägverket skulle ta ansvar för den frågan. Dessutom uppfylldes inte kriterierna (kännetecken, prövostenar). Minst tre boende ska finnas efter sträckan. Sedan meddelades att kraftverksstyrelsen kommer att behandla saken i den turordning som gäller ( kom ihåg ansökan från 1974 ). Kompletteringen skulle kosta 103 000 kr. Tekniska kontoret föreslår ett avslag. Arbetsutskottet föreslår ett avslag. Tekniska nämnden föreslår ett avslag. Vad gör man i en sån här situation? Blir vägen belyst? Hur ska man gå vidare? Kommunen föreslår att vi kostar på anläggningen själva. Ett enkelt överslag skulle betyda en kostnad på ca 7000 kr per hushåll som kan tänkas ställa upp med pengar. Det är vi inte intresserade av. Trots de hårda motsättningarna från kommunen finns det ingen anledning att ge upp. Fortsatt kamp för en upplyst by kommer att bedrivas, hos alla instanser. Varför vi vill ha just den delen upplyst beror på att kontrasterna blir för stora mellan mörker och ljus, skolbarn färdas där, likaså hästar, motionärer och trafikanter i största allmänhet. Dessutom finns där en viltväxel och ett skoterspår. En dålig motivering i regelboken är att det måste finnas minst tre fastigheter efter vägsträckan. Det är inte det saken gäller. Om det fanns hus efter sträckan skulle det automatiskt bli ljusare. NV har uppmärksammat saken och skrivit en artikel om den 2001-02-27. Jag tycker det är anmärkningsvärt att byarna ska bli eftersatta på grund av ett kommunstyre som inte vill känna till oss. Skellefteå Kommun är rik, men så var det inte innan det bildades storkommuner. Man förstår intresset för Skellefteå Stad, som det hette då, att landsbygden skulle förena sig med staden och berika den. Mycket saker har byggts sedan den tiden, men lite har kostats på i landsbygden, vägar skolor, serviceinrättningar m.m. Kurt H. ( som inte har tänkt ge upp, än.)

El-ljusspåret i farozonen För lite motionärer på slingan gör att det behovet av en upplyst slinga med tillhörande skidspår inte behövs längre. Har vi förlorat intresset för skidåkning, eller tycker vi att det räcker med att titta på andra skidåkare i TV:n? Tänk om vi skulle åka en (1) gång i veckan åtminstone under säsongen. Då skulle både spårhållare och andra ansvariga bli glada. Dessutom är det ingen nackdel att röra på sig. Nu kommer vi naturligtvis att skärpa oss så att ingen nedläggning kommer att inträffa, utan vi försöker få kommunen att höja underhållsbidraget (som de har sänkt) och imponeras av vårt intresse för en levande landsbygd.

Limerick Limericken anspelar på turerna kring de försvunna lyktstolparna i Gummark. En mörkrädd Gummarkare som brukade passera vika Tyckte att belysningen i byn borde vara lika Att mellan mörker och ljus växla Gör trafikanterna alldeles perplexa

NATURRUTAN Så kan vi konstatera att vi fått ännu en vinter som inte riktigt vet vad den vill. Ena veckan runt tjugo minusgrader, nästa vecka töväder. (Annat var det på det kalla krigets tid då vintern var lika lång som statsministern och lika Sträng som finansministern.) En förmiddag i januari med så gott som snöfria stubbåkrar ger en känsla av tidig morgon i slutet av april, nästan så att man väntar sig ett dröjande 'huui...' från en storspov vid vägkanten, det är bara det att solen går upp i fel vädersträck. Åkrarna är denna vinter viktiga skafferier för många djurarter. Säkert har många av er uppmärksammat att rådjur och harar kommer fram och förser sig av havre som aldrig blev tröskad. En flock rådjur på en nästan snöfri åker mitt i vintern, visst liknar det mer ett Brusewitz-motiv från söder än norra Norrlands kustland och inland! Även sorkarna tackar och bockar för den blöta hösten som gjorde att ansenliga mängder säd blev kvar ute på åkrarna. Det blev verkligen go-dagarn för smågnagarna, speciellt innan det stora tövädret kom och delvis förstörde den luftficka som bildas mellan markytan och snötäcket. Vi får väl se hur sorkstammen utvecklas. Gott om smågnagare under vår och försommar innebär minskat rovdjurstryck på andra bytesdjur, såsom hare och div. fågelarter, i synnerhet markhäckande arter som skogshöns, vadare, änder m.fl. Att det är gott om sork märks inte minst på ugglornas aktivitet. Redan nu, en bit in i februari kan man höra ivrigt spelande pärlugglor på flera olika ställen i byn. Såväl Martin K. Och undertecknad har faktiskt haft besök av tutande pärlugglor hemma på tomten! Säkraste området för ugglelyssning torde dock vara dalgången mellan Gummark och Djupgroven. Där finns både jaktmarker och häckningsfaciliteter i form av holkar och hackspetthål. Var rädd om gammelasparna, skogsägare! Övrigt från markerna: Kungsörnar har siktats på flera håll i byn under januari. Anders Hägglund såg tre örnar vid västträskvägen. Orrar har mest setts i små grupper. Någon flock på 20- 30 individer, dock Påfallande långt mellan ekorrarna. Vad har hänt? Fröbrist? En del kråkor stannade kvar över vintern, vilket är ovanligt. Inga rapporter om lo (lynx), utter, bäver eller andra celebra fyrfota gäster. Redaktionen tar som vanligt tacksamt emot rapporter om intressanta observationer. Ha det! Gunnar Lundberg

Rapport om Kåken Det händer verkligen positiva saker vad gäller renoveringen av Kåken. Både frivilliga och lejda krafter har fört arbetet ett stort steg framåt. Det mesta av el- och snickeriarbetena är gjorda, lite kvarstår dock men inga större saker är kvar. Det stora rummet målades ifjol och nu återstår målning och/eller tapetsering i lilla rummet, hallen och toaletten. Nytt fint klinkergolv är lagt i hallen och golv till de andra rummen är på gång att fixas. Kök- och toalettinredning sätts sen upp när golv och väggar är klara. Utvändigt gjordes även en del i fjol i form av uppsättning av nya hängrännor, bortstädning av skräp, uppsnyggning, utjämning och insåning av gräsytorna. Bönhusföreningen har i år skänkt 10.000 kronor till renoveringen och dessutom har även privatpersoner i byn skänkt pengar, inredning och material. Återigen ett stort tack till alla som på något sätt bidragit. Skellefteå kommun har även bifallit vår ansökan om pengar via ett projekt som heter BUS (man får ekonomiskt stöd till Byautveckling om man kan ordna arbetstillfällen i byn). Vi ansökte om att färdigställa Kåken så att vi även, förutom byastuga, ungdomsverksamhet mm, kan anordna sommar- och skotercafé som ger arbete till byns ungdomar. Pengarna ska gå till inköp av bord, stolar, golvbeläggning med mera. Egen ekonomisk insats från byaföreningens medel för inköp av olika saker som behövs krävs också. Under våren, någon gång under april/maj hoppas vi att det mesta ska vara klart. När allting är klart finns även planer på en kommande invigning med något lämpligt arrangemang i samband med detta. Vi hoppas att allt går i lås och att inga förseningar sätter käppar i hjulet. Vi återkommer med mer information längre fram i vår. Lilian Åsberg

Gammferguson mod 49 Da man sta a sei uti gammtraktorn a dröm se deil baka deil here he var förr i tin da man tjårt ve häst, a traktora to över. Skamfile, böglese a råstö ha dö vorte. Unner all de her ara ha dö starta a vöre arbetsvilli, de enda dö ha behövt, jer na bensin, vatten a nan ålidroppa da a da. Än ha dö livslusta a arbetsviljan kvar, kanske nalta trögare i starten, he jer ju så när man val nalta eller. Starta du int ve startmotorn da jer he bära att ta startveva a dra nager värv se jer dö igang. Unner all de här ara ha dö slitte uti skogen, ven a timmre skull köres fram borti skogen. Iblann ha vealasse fasne baki nan stortall a dö ha fatt slit för att komma lais. Voranna, slattanna a höstplöjnenga ha dö slitte ve, gatt varm se dö ha före kok, men da dö ha fatt en kallvattenhink ni kilarn da ha dö fortsätte som vanlit. Nö sta dö bära jära garn för att vara deil hands för trägårdsjobb på sommarn a för att skotta snön om veintern. Av Sigvard Bjuhr Djupgroven

Korta notiser 50 Fortfarande finns det bilister som inte har förstått innebörden av 50- skyltarna i byn. Vi fortsätter att tjata tills det inträffar en förbättring. Det handlar om respekt och hänsyn till de boende efter vägen Emil Zola Vi gratulerar Emil Zola som utnämnts till December månads häst i Skellefteå, och månadens VF- häst i januari samt de senaste tre vinsterna. Hästen tränas av Anders Stenman och den ägs av Phleum HB & Nana trav HB. Alla hemmahörande i Gummark. Skoterlederna i byn Kommer att skyltas rejält i vinter, i mån av snö, enligt som vanligt välunderrättade källor. För allas trevnad. Fågeltornet I Gummarksträskets östra del finns ett av kommunens bästa fågeltorn. Nu har det blivit ännu bättre och försetts med fönster. Skoterleden går precis utanför knuten och plogad väg finns för bilburna besökare. En skylt kommer att sättas upp vid AK-vägen, så att ingen kommer att missa stället. Kamvägen Ett stort intresse finns för den gamla byavägen som slingrar norr om Gummarksträsket. En vacker och av historiskt värde betydelsefull vägsträcka som inte får försvinna och glömmas bort. En av anledningarna att besöka årets byaföreningsmöte, där den kommer att tas upp som en punkt i dagordningen.

Anslagstavlan Fiskepremiär Stortjärn Gummark Lördagen den 2 mars kl. 8.00 Röding och öring inplanterade. Fiskekort löses på plats. 60 kr för tre fiskar. Välkomna Styrelsen för Skellefteå södra fiskevårdsförening Ljusugnsbröd - Hällekaka Låter gott, eller hur? Baktanken var att du kan lära dig göra ett riktigt ljusugnsbröd som smakar och känns som det ska göra. Kostar det? Lite deg förmodligen. När då? Det blir snart. Dega inte ihop utan ring 83073, så får du veta resten. Finns det intresse kommer en kurs att anordnas i byn av kunnigt folk. Tänk på hur nyttigt det är att knåda och kavla, du slipper trist styrketräning. Om int´anne, synes we däri brökustuvunn. Byaföreningens årsmöte på Gummarksskolan onsdagen den 13 mars kl 19.00. Sedvanliga procedurer. Vi bjuder på fika

Vi som gjort tidningen Tidningsredaktör Kurt Holmström, Gummark 464, 931 95 Skellefteå. Tel 0910 - 830 12. kurt.holmstrom@beta.telenordia.se Redigering, annons- och bildansvarig Lilian Åsberg, Gummarksheden 40, 931 95 Skellefteå Tel 0910 - 830 62. Naturrutan, Gunnar Lundberg, Gummark, Tel 0910 - 830 72.