Gummarksnytt hälsar på hos Karin och LasseEn kylig och mörk höstkväll besökte jag Lars-Erik och Karin Andersson som har förvärvat Axel Burströms genuina ställe väst i byn. Karins mor har vuxit upp på gården, så hon har återvänt till rötterna kan man påstå. Karin är dotter till Karl-Erik och Majlis Olofsson i Gärdsmark. Det är en av de äldre bosättningarna i Gummark och de håller på att restaurera hela området med två bostadshus och diverse uthus och härbren på den stora och stilenliga gårdsplanen. Ett jättejobb kan tyckas men finns intresset är inget omöjligt. Och man kan bara tänka sig hur det har sett ut en gång i tiden när det fanns vatten nedanför i viken. En varsam och stilfull ombyggnation görs, men samtidigt med moderna inslag som ex. golvvärme med energi från jorden. En unik taffel finns i salen, det är något mellan ett piano och en flygel, ett museiföremål enligt Karin. Köket ser ut precis som på Axels tid med undantag av några moderniteter, men pärlsponten finns kvar och en vedeldad järnspis är installerad. Axbur AB,som drivs av Karin är ett företag som samarbetar med företagshälsovården i frågor som rör psykosocial arbetsmiljö. Grupper från olika arbetsplatser träffas i övre plan på gården Axbur där det finns kontor och konferenslokal. De ser positivt på att komma ifrån arbetsplatsen och trivs utmärkt i den avstressade miljön som byn kan erbjuda. Gummarksnytt säger: Välkommen till Gummark, och tycker att det är roligt när husen bebos. Kurt Holmström |
NATURRUTANEfter en lång och vacker sommar har naturen så här de sista dagarna i november gått i vintervila och det är bara det vita täcket som låtit vänta på sig. Flyttfåglarna har rest till varmare nejder och arter som är kvar hos oss är nu helt inriktade på att söka föda för att kunna överleva långa och kalla vinternätter.Om man vill summera utbudet i naturens skafferi kan man som vanligt konstatera att inte alla hyllor varit så välfyllda som man kunnat önska. Lingon blev det bra om men tillgången på blåbär blev 'bara så där'. Svampälskarna drabbades av ett riktigt bottenår och det blev först i oktober som man kunde hitta någon trattkantarell. Jägarna hade nog en förhoppning om en bra föryngring bland småviltet, med tanke på den gynsamma sommaren. Tyvärr kom en kraftig nedgång i sorkstammarna under vårvintern. Det väl kända sceneriet upprepade sig igen. När sorkarna plötsligt minskade blev småviltet den mest tillgängliga födan för rävar och andra predatorer som då i större utsträckning levde på de lättfångade harungarna och fågelkycklingarna. Vi får se om jägarna lyckas med att minska stammarna av de små rovdjuren och kråkfåglarna så att småviltet får en chans att öka igen. Ingen önskar sig väl att rävskabben ska bli lösningen för att vi ska få uppleva åttitalets rikedom på småvilt igen. För de flesta är bullret från tjädertuppens uppflog och orrflocken i vinterbjörkarna en stor naturupplevelse. Till sist vill jag slå ett slag för studiecirkeln Grönare skog. Den handlar om hur man sköter skogen på ett sätt som förenar hög och värdefull virkesproduktion och naturhänsyn. Skogsägare är själklara deltagare, man alla med naturintresse får säkert utbyte av att vara med. Välkomna med anmälan till Folke Stenlund eller mig, tel 805 18 resp 830 04. Naturrutan tackar sina läsare och återkommer i nästa årtusende! Martin Karlsson |
CUF har överlåtit Kåken till byaföreningenKravet från ungdomarna för överlåtelsen var att kåken i första hand skulle fungera som ungdomsgård. Just nu håller byaföreningen på att söka bidrag för att rusta upp och bygga om Kåken med toalett och köksdel. Överlåtelsen är även godkänd av samfällighetsföreningen. Jag hoppas att byn på detta sätt ska få en ungdomsgård där ungdomsverksamheten kan utvecklas på ett bra sätt samt att byn ska få en fin fungerande allmän samlingslokal. Walter Stenmark |
Antagna stadgarAnvändningsområde Kåken ska i huvudsak fungera som ungdomsgård för Gummarks ungdomar. Kåken ska även fungera som allmän byasamlingslokal med hyresmöjlighet för cirklar, möten, fester osv. När Kåken är uthyrd disponeras den inte till ungdomsverksamhet. Ansvar Byaföreningen är som ägare fullt ansvarig för förvaltning, skötsel och ekonomi. Ekonomi Verksamheten ska skötas i enlighet med kommunens bidragsnormer för att få optimala bidrag för allmän samlingslokal och för att få bidrag för lokalkostnad vid ungdomsverksamhet mm. Hyran för ungdomsverksamheten betalas till byaföreningen. Pengar tas ur ungdomsverksamhetens lokalbidrag. Hyressumman bestäms av byaföreningens styrelse i samråd med byns ungdomar. Förvaltning Förvaltning sköts av byaföreningens styrelse. Vid frågor som rör ungdomsverksamheten ska samråd ske med byns ungdomar. Uthyrning Kostnad för uthyrning bestäms av byaföreningens styrelse. Bokning sker hos en bokningsansvarig. Denne utses av byaföreningens styrelse. Uppgift om vem som är bokningsansvarig, priser samt bokningar noteras på en lista i Kåken för information. Ansvar för den som hyr Den som hyr ska ta ansvar för ev uppkomna skador vid tex åverkan. Ansvarig person som hyr ska uppges senast vid bokningstillfället. Städning De som hyrt eller nyttjat Kåken städar omgående efter sig. Både inomhus och utomhus om så erfordras. Missbruk/skadegörelse vid vistelse i Kåken leder till avstängning av berörda personer. Övrig skötsel Ansvar för årlig storstädning ute och inne åligger byaföreningens styrelse. |
För fort - på vägen ...Vi fortsätter att påminna om hastighetsbegränsningarna i byn. Det är tydligt att en del inte förstått innebörden med begränsningar där det är tätbebyggt. Vi önskar att inget ska inträffa p.g.a. för höga hastigheter. |
Hockyplanen - från förr...Det var i slutet på 50- talet som hockeyplanen byggdes. Tidigare hade man åkt på träsket och innan det hade frusit till, så åktes det på större vattensamlingar som stordiken och torvtäkter. De fanns så fyrkantiga och fina kanter där de hade tagit upp torv eller raita som det egentligen hette. Men nackdelen var att ytorna inte var så stora. Träsket däremot hade de fria viddernas oändlighet. Ville man spela hockey gick det bra, och ville man fara på långturer var det inga hinder. Man kunde även klubba lake, men då var isen nästan för tunn för att hålla överhuvudtaget. Halvrör, det var det man hade att välja på i skridskoväg. De skulle remmas fast på pjäxorna, för att slutligen skruvas fast med en vev som försvann ner i isen om man lade den ifrån sig. Nack-delen med träsket var att det inte var så lätt att åka i mörkret, var det fint väder nån söndag kunde man passa på då. Säsongen blev emellertid inte så lång på grund av snön som brukade täcka isen och spoliera utsikterna för en hockey-turnering. Det var den tiden intresset för hockey hade ökat och kravet på en upplyst rink hade mynnat ut i en praktisk handling av byns ungdomar. Det var de äldre pojkarna som spikade sarg på slöjdtimmar och fritid. Belysningen sponsrades säkert av någon och massor med frivilliga insatser gjordes av de mest intresserade byborna. Äntligen stod den klar, planen. Ett hockeylag bildades och utrustning införskaffades. Spelarna var inte speciellt bra, men de ordnades turneringar i nån hagastörsserie som det populärt kallades. Jag vet aldrig om de vann någon match, hemmalaget. De tyckte själva att det gick dåligt, så två spelare från stan värvades, de var fruktansvärt bra tyckte vi småttingar. Men jag vet inte om de vann några mer matcher för den saken. Själv tillbringade jag mycket tid på planen med en dålig utrustning, halvrören hade ersatts med ett par fruktansvärt begagnade skridskor av modell bandy. Slipning av skridskor förekom sällan eller aldrig, däremot fick man starka ben av att hålla skridskorna någorlunda under kroppen. Benskydd var en nödvändighet, men inte hjälm hand-skar eller annat onödigt tjafs. Klubban fick lov att hålla åtmin-stone hela säsongen, slog man sönder den fick man limma ihop den på slöjden. Massor med isoleringsband gick åt för att hålla ihop bladet. Den mesta tiden på planen gick åt till att skotta snö, eller närmare bestämt försöka få en liten del av isen fri. Läget på planen var inte den bästa utan den blåsigaste platsen i byn med den följden att snödrev inträffade alltför ofta. Ingen öppning i sargen fanns det och vad skulle det vara bra för. Det fanns ingen som hade en traktor med snöslunga eller lastare med skopa. Allt arbete skulle göras för hand. Den enda gång något gjordes maskinellt var då brandkåren var där och spolade grundisen på hösten. Det fanns ingen värmestuga i närheten så vid låga temperaturer, vilket det oftast var förr i tiden, fick man acceptera frostbitna händer och kinder samt nageltjälln' i tårna. Det var en tjusig tid. Hockeyplanen revs efter ett antal år. Det var som en epidemi i byarna det här med ishockey. Det blomstrade under en period för att nästan helt försvinna. Visst finns det en och annan sarg som sticker upp ur jegårstuvern här och där för att minnas om den tid då Tumba, Rolle Stoltz samt våra egna AIK-are var största idoler. Detta var en dokumentär från förr i tiden, då det var kallt och ont om pengar samt svartvitt i TV-rutan. Däremot fanns det faktiskt färg i verkligheten och godiset var färggrannare och godare. Kurt Holmström |
RedaktionssidanRedaktionen tackar för den tid som varit och hoppas att läsarna har fått valuta för pengarna. Vad vi saknar är ett större engagemang från läsekretsen, hör gärna av er om ni vill publicera något, vi tar in nästan vad som helst med viss begränsning och censur förstås. Nästa nummer utkommer förhoppningsvis i februari nästa år om vi klarar oss genom det här fantastiskt upp förstorade millennieskiftet som enligt förståsigpåarna inte inträffar förrän om ett år. Stort tack även från byaföreningen för att ni har visat stort intresse för dess existens. Gummarksnytt önskar alla en God Jul och ett Gott nytt år. |
Från höna till hästEn omflyttning av hästar gjordes den elfte oktober i år. Stall Anders Stenman flyttade till Hedlunds 'oppi lia'. Anders Stenman behövde ett större och bättre utrymme för sina hästar. Alltså hönseriet som från början varit fårstall byggdes om ännu en gång, nu till ett modernt stall med åtta boxar. Ljust, trevligt och med goda möjligheter för expansion. Dessutom finns en hel del marker lämpliga som hästhägner. Lokala foderleverantörer finns också, så långa och dyra transporter kommer inte att existera. Det finns för närvarande sex hästar i stallet och de ägs dels av Anders och även av intressenter med andelar. Ett Norskt kallblod som nyinförskaffats finns det möjlighet att köpa in sig i om man vill vidareutveckla sitt travintresse. Stenman som har visat sig vara en duktig travtränare säger att hästarna trivs i den nya miljön och han ser fram emot en framgångsrik tid som förmodligen innebär en hel del arbete. Vi önskar honom lycka till och hoppas att satsningen ska vara rätt. Kurt Holmström |
Ridhuset informerar |
HJÄLP - till RidhusetRidhuset i akut behov av att få hjälp och stöd från byborna. De har kämpigt med att få ekonomin att gå ihop och kan inte leja för allt arbete. Om de inte får ihop budgeten för kommande säsong så tvingas de att lägga ner verksamheten. Allt som finns i byn är viktigt att behålla för byns framtida fortlevnad och utveckling så det är synd om vi skulle mista ridhuset. Att det finns ett ridhus i byn kan vara en av anledningarna till att folk vill flytta hit, skolan är en annan, familjekooperativet är ett tredje osv. Det är viktigt att vi kan behålla och utveckla det som finns i byn. Vi vädjar till alla att hjälpa till på olika sätt vid tex arbetsdagar (då det målas, snickras, byggs hagar/stängsel mm), ekonomisk sponsring via inköp i andelshäst eller sponsring på annat sätt. Lilian Åsberg å styrelsens uppdrag |
Gummarks bönhus - aktiviteterSöndag 9 januari kl 11.00. Gudstjänst. Tycko Wedahl. Insamling till SKM. Sång. Servering Söndag 30 januari kl 15.00. Bönhusföreningens årsmöte. Torbjörn Bolander. Servering Söndag 20 februari kl 15.00. Sång- och musikgudstjänst. Simon Markström och sångare. Servering |
Vinnarna i orienteringslotteriet1. Jan och Anneli Amréus, Glasfat 2. Ann-Christin Nilsson, Cykelhjälm 3. Fam Kenneth Eriksson, Plånbok 4. Agneta Eriksson, Radio 5. Anita Norsten, Sportbag 6. Rickard o Maria Lundmark, Muggar 7. Stefan Eriksson, Nyckelväska 8. Torun Swenning, Tygväska Ett stort grattis till alla vinnarna ! |
DagsrapportDecember månad och nu är det vinter. Det är väl den som vi lever för eftersom vi bor här där det finns så mycket och så länge av den varan. Var det en björn som skymtade i Gummark nu i höst. Olika uppgifter har hörts men inget är bevisat. Möjligheterna finns.Duktig bilreparatör flyttar från byn. Synd. Travtränare byter stall. Inom byn. Oktoberälgjakten gick trögt. Har vi för lite älg? Älgjägarna minskar också i antal samtidigt som de blir äldre. Hus i Gummark till salu. Ett tillfälle för alla intresserade som hört av sig om att få möjlighet att flytta hit. En del nyinflyttade finns i byn. Vi ligger efter med reportagen. |
Årtusendets sista LimerickEn Gummarkare som blivit millenniumfixerad kände på sig att tiden hade blivit accelererad -Hur ska jag hinna hur ska det gå? allt som ska göras allt som står på, klarar jag inte detta kommer jag aldrig mer att bli accepterad Kurt Holmström |
Vi som gjort tidningenTidningsredaktör Kurt Holmström Gummark 464 931 95 Skellefteå. Tel 0910 - 830 12. kurt.holmstrom@beta.telenordia.se Redigering, annons- och bildansvarig Lilian Åsberg, Gummarksheden 40, 931 95 Skellefteå Tel 0910 - 830 62. Naturrutan, Martin Karlsson, Södra Gummark, Tel 0910 - 830 04. |