RedaxAprilväder är det just nu eftersom vi befinner oss mitt i den månaden. Snön och skoterföret hotar att försvinna i regnet.Datorhaverier gör att tidningen försenas, men vi gör ändå ett försök att ge ut Gummarksnytt. I detta nummer kan vi läsa om en del naturliga funderingar och fina bilder av Gunnar Lundberg, årsmöten och övrig förenings-information. Röjning vid Gummarksträskets östra del fortsätter och ett torn håller på att byggas vid en strategisk punkt. Spånhyveldagen i vår ersätts av en invigning av just det området. Den gamla byavägen vill vi ha kvar enligt önskemål på byaföreningens årsmöte. Vi får en lektion i skogsbruk och att vi ska upphöra med städning! (i skogen). Även hur svårt det är att nå ut med studiecirkelbudskapet. Kan det bero på annonseringen? |
Utflykt till JörnsbygdenMyrheden Även i år har vi i vävstugeföreningen gjort en gemensam utflykt. I år gick resan till Jörnsbygden. Första stoppet gjordes i Myrheden, där det under natten varit -30 grader. Vi möttes vid gamla skolan av ett par representanter för hemslöjdsföreningen, som har cirka 80 medlemmar, trots att det bara är cirka 15 åretruntboende i byn. Föreningen har två marknadshelger per år, första advent och i början på juni. Trots att vi kom under lågsäsong fanns det en hel del hemslöjd som vi kunde köpa av eller bara njuta av att titta på. Vi bjöds även på kaffe med gott hembakat bröd innan vi fortsatte resan mot den lilla byn Träskholm. Träskholm De enda som bor i Träskholm är Kerstin och Holger Schmidt samt deras två katter. Kerstin Schmidt tog emot oss redan i bussen och berättade lite om sin bakgrund. Hon kommer från Stockholm, har gått vävutbildning, hamnade hos Holger i Träskholm och försörjer sig nu på sin vävning.Hon var mycket vänlig och tillmötesgående. Trots att rummen i deras bostad var små lyckades hon klämma in sjutton damen plus en busschaufför som fick se en del av det hon arbetar med. Hon väver mycket rips i härliga, mustiga färger. Det mesta av hennes alster visas på Handens hus i Skellefteå, men hon har till exempel också vävt textilier till en kyrka i Tyskland. Hon har även sytt kläderna till det nyöppnade Anna Nordlander rummet på Stiftsgården.Sista platsen vi besökte på vår lördagstur var den vackra byn Ullbergsträsk. Ullbergsträsk Där serverades vi god mat av byaföreningen. Vi fick också en visning av Väckelsemuséet. Det har kommit till på iniativ av Göran Marklund i Jörn. Även Skellefteå museum har hjälpt till. Där finns bland annat många bilder, bonader, böcker och tidningar från väckelsetiden i Skelleftebygden. Under sommaren anordnas kulturkvällar i Ullbergsträsk, varje onsdag med besök av författare, sångare eller musikgrupper med anknytning till bygden. När vi framemot kvällen var tillbaka till Gummark, vara alla överens om att det varit en lyckad dag. Vi hade träffat många entusiastiska och duktiga människor ute i byarna, fått se en annan del av vår kommun och inte minst pratat och umgåtts med varandra. Till sist ett litet semestertips: Gör gärna en dagsutflykt till Jörnsbygden under sommaren. Det tänker jag göra. Margareta Willför |
Studiecirkel i skogsbrukDryga dussinet Gummarksbor, de flesta skogsägare, har i vinter gått en studiecirkel och lärt sig hur man bedriver skogsbruk och samtidigt tar hänsyn till den mångfald av organismer som har sin hemvist i skogen. Naturvårdstänkandet i skogsbruket är något nytt och det kan kanske vara svårt att lära sig tänka i nya banor. Det handlar både om att skaffa sig kunskap och om att bearbeta sina attityder. Hur som helst har engagemanget varit stort och utan tvivel finns det på många håll et genuint naturintresse och en beredskap att dra sitt strå till stacken för att bevara mångfalden. Synd bara att det är så få som nås av denna viktiga utbildningssatsning. Det brinner nämligen i knutarna: Den i det närmaste totala bristen på naturvårdshänsyn i 1900- talets storskaliga skogsbruk har gjort att vi har mycket små rester kvar av naturskog och gammelskog. Därmed har livsbetingelserna försämrats för en mängd arter: Mer än 70 % av de hotade djur- och växtarterna är knutna till död eller gammal ved, en bristvara i produktionsskogen.Även "vanliga" arter som tjäder och flera hackspett- och mesarter är hårt trängda. Vad kan man då göra? Ja, som skogsägare är man i en unik situation: Man kan faktiskt göra en stor insats genom att "inte göra något", d.v.s. genom att sätta undan områden med höga naturvärden, lämna rejäla kantzoner mot bäckar, sjöar och myrar, spara gamla grova träd, högstubbar, boträd, torrakor, rönnar och sälgar. Sluta städa!Just att skydda (undanta från alla skogsbruksåtgärder) en väl tilltagen kantzon längs vattendragen, där träden får växa upp, åldras och självdö, falla omkull och förmultna, är en oerhört värdefull åtgärd som varje skogsägare borde vidta. Sådana miljöer uppvisar allmänt en hög biologisk mångfald, men tyvärr är skyddet enligt skogsvårdslagen alltför osecifierat och tolkas ofta som att endast en smal bård av buskar och enstaka träd behöver lämnas! Nog om skogen för denna gång. Jag återkommer säkert till ämnet i senare krönikor. Reagera gärna på det jag skrivit, positivt eller negativt! Vi hörs. Gunnar Lundberg |
NaturrutanTakdropp när solen ligger på, någon enstaka talgoxe som trevande börjar sjunga upp sig inför vårens konserter. Spillkråkan provar sin favorittrumma i storaspen vid hyggeskanten och en flock gråsiskor kalasar på frön som dråsat ner från alen bakom logen.Det är den fjortonde mars och fortfarande väldigt mycket vinter.Svårt att tänka sig att det bara rör sig om veckor innan vi har de första bevingade sommargästerna här, dessa obotliga optimister som brukar dyka upp i början på april: flappvingade tofsvipor, tutande sångsvanar, starar, tranor, ringduvor och några till. (Pristävling:Hur många "ho" är det vanligen i ringduvans strof? Lyssna räkna och ring in svaret till undertecknad!). En härlig tid. Man vill vara med hela tiden, uppleva alla stadierna i naturens uppvaknande, men allt går i en sån svindlande fart, och så tinar det ju fram en massa jobb också, så det blir som förra året: Plötsligt står man där snopen, fånstirrande på björklöv som är minst två nummer större än musöron, och konstaterar resignerat. Det blev inget tjäderspel i år heller. Gunnar Lundberg |
VårmässanGör reklam för ditt företag,förening eller dina alster under VÅRMÄSSAN 11-13 MAJ. Gummarks byaförening kommer även i år att finnas i en monter på Byagatan och marknadsföra Gummark.Hör av dig till någon i styrelsen eller till Lilian Åsberg på tel 0910-830 62. |
Byaföreningens årsmöteGummarks byaförenings årsmöte hölls i skolan. Omkring trettiofem stycken intresserade hade infunnit sig. Sedvanliga förhandlingar, val och frågor sköttes av kvällens ordförande Folke Stenlund. Stefan Eriksson skrev ner resultatet. Styrelsen ser ut som tidigare med en vakans som kommer att tillsättas under året. Följande personer ingår i styrelsen; Kurt Holmström, ordförande, Marianne Lundmark, kassör, Lilian Åsberg, sekreterare, Annica Gustafsson, Tomas Gustavsson, Staffan Öhgren, ledamöter samt Inger Larsson och Brita Edström som ersättare.Föreningen går på femte året och ämnar fortsätta som tidigare med diverse tillställningar och att förena byn. Frågan om att bevara den gamla kärrvägen på norra sidan togs upp (Kamvägen). Saken kommer att undersökas.Kvällen avslutades med fika och en utförlig information om bredbandsuppkoppling inom byn. Det var företaget Blits från Burträsk som höll i arrangemanget.Vi vill passa på att uppmärksamma hur viktigt det är att vara medlem i föreningen. Ju mer medlemmar, desto starkare blir vi.Glädjande nog kan man se hur kommunen tar byaföreningarna på allvar och vill gärna ha ett gott förhållande med landsbygden. |
MedlemsavgiftMedlemsavgifter för Gummarks byaförening 2001. Ungdom under 18 år 30:-. Vuxen 50:-. Familj 150:-. Inbetalningskorten är utlagda i postlådorna i byn. Skulle vi ha missat någon så hör av dej till Kurt, tel 830 12, Marianne, tel 830 00 eller Lilian, tel 830 62 så kommer det ett inbetalningskort. Det går även bra att girera direkt till vårt postgiro som är 447 31 83-4. |
LimerickVåra vägar verkar ha blivit längre med tanke på de ojämnheter som de har. Det är både positivt och negativt på samma gång enligt nedanstående limerick. En rutinerad trafikant som passerade Gummark Med en fart som mest liknade en utspark Fordonet sköt fram liksom en kula Och hade det inte varit för en vägbula Han hade slagit rekord med sin turbospark |
ByavägenDen gamla byavägen Som sett så många spår Som växlat mellan väglag Vinter, sommar, höst och vår Har även burit flora Som plockats till en krans Då invid dikesrenen Små blomster återfanns Den gamla byavägen fann dagen aldrig lång ständigt blev den matad Med bjällerklang och sång Från forans trötta medar Och risslans ottefärd Till dagens sista resa Som gick till en annan värld Den gamla byavägen Tog bördorna på sig Men kunde ändå mysa En månskenskväll i smyg Då tonårskavaljeren Gick till sin första träff Och vittberesta tranor Flög bort i fågelsträck Numera slumrar vägen Till toner från den led Som nu bär last och kyrkfolk På regummerad med Men än idag syns märken Och spår från vägens fas Som då var oumbärlig Men sedan övergavs. Dikten publicerad med tillstånd av författaren Signe Tjernberg Carlsson Skellefteå |
Vi som gjort tidningenTidningsredaktör Kurt Holmström, Gummark 464, 931 95 Skellefteå. Tel 0910 - 830 12. kurt.holmstrom@beta.telenordia.se Redigering, annons- och bildansvarig Lilian Åsberg, Gummarksheden 40, 931 95 Skellefteå Tel 0910 - 830 62. Naturrutan, Gunnar Lundberg, Gummark, Tel 0910 - 830 72. |